Forska bör man, annars dör man –en livsviktig dag på Sahlgrenska

MedTech Week är ett europeiskt initiativ som går ut på att sätta fokus på medicinteknik under en hel vecka. Det är den europeiska organisationen MedTech Europe som ligger bakom eventet och här i Sverige är det branschorganisationen Swedish Medtech och det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health som står bakom. Vi på MedTech West är västsvensk nod för Medtech4Health och därför arrangerar vi för andra året i rad regionens event under MedTech Week.

Vill du forska? En inspirationsdag för sjukhusmedarbetare

Mingel1I år valde vi att hålla en inspirationsdag för sjukvårdsmedarbetare som vill veta mer om klinisk forskning. Som vanligt var alla välkomna, men vårt budskap riktade sig särskilt till läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, sjukhusfysiker, andra sjukvårdsutbildade samt studenter på dessa utbildningar. Vi ville bjuda på inspirerande föredrag av medarbetare som är engagerade i forskningsprojekt samtidigt som de arbetar kliniskt. För att de ska inspirera de medarbetare som ännu inte upptäckt fördelarna.

Fem duktiga kliniska forskare berättade om sin spännande forskning och om hur forskningen påverkat deras yrkeskarriär vilken alla var överens om hade blivit både intressantare och mer mångsidig genom forskningen. För att ni alla ska få ta del av deras berättelser kommer intervjuer med samtliga att publiceras under sommaren och hösten här på vår webbsida. Stort tack till neurokirurgen Johan Ljungqvist, sjukhusfysiker Kerstin Lagerstrand, fysioterapeut Lina Bunketorp-Käll, 1:e sjukhusfysiker Anna Bäck och kärlkirurgen Mårten Falkenberg!

Under lunchen hade vi också ordnat en mini-mässa, där gästerna kunde ställa frågor till representanter från Gothia Forum, Innovationsplattformen och Sahlgrenska Akademins studievägledare och utlandsavdelning. Stort tack till alla er för att ni kom!

Forskningen en viktig del av lösningen på vårdens utmaningar

Ann-Marie WennbergFör att sjukhusmedarbetare ska kunna forska krävs en förståelse och ett engagemang även från sjukhusledningen och de närmaste cheferna. Forskning tar ofta tid från vården. Och varför vi behöver medarbetarna ute i den dagliga verksamheten förstår ju alla. Men varför forskning är så viktig för sjukhuset, patienten och samhället kanske inte är lika uppenbart. Därför var det sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg som fick inleda dagen och ur sjukhusledningens perspektiv förklara vikten av att ha forskande medarbetare.

Vården står idag inför en mängd svåra utmaningar. Förbättrade levnadsförhållanden har lett till att många kan leva ett långt liv. Tack vare medicintekniska framsteg inom olika områden kan alltfler äldre och sjuka behandlas. Det är ju givetvis bra, men det innebär samtidigt en utmaning eftersom andelen skattebetalare som ska betala de ökande kostnaderna för sjukvården minskar. Samtidigt ökar invånarnas förväntningar på hälso- och sjukvården. Det tas för givet att den offentligt finansierade vården ska kunna erbjuda alla i landet den senaste tekniken och de nyaste metoder och behandlingar som finns. Och alla nya metoder och teknisk utrustning skapar ett stort behov av kompetensutveckling- det kräver helt enkelt en större kunskap att arbeta inom vården idag än det gjorde för bara några år sedan. Vi måste därför hitta nya lösningar och nya arbetssätt för att klara av de nya villkor som vi ställs inför och det är här forskningen blir så oerhört viktig. Samtidigt som den dagliga vården måste rulla på i alla väder är det ett måste att ge tid och resurser till forskning som ska göra så att vi kan hantera vården även om fem, tio och tjugo år. Det handlar om allt från små, ständiga förbättringar till radikala innovationer som Ann-Marie Wennberg exemplifierar med bland annat det osseointegrerade implantatet ”robothanden”.

En sjukhusdirektör med passion för forskning

TeledermatologiNu är ju vår sjukhusdirektör själv professor i dermatologi och har ägnat en stor del av sitt eget yrkesliv åt att forska. Därför kan hon själv också berätta om en rad spännande projekt och samarbeten, bland annat om teledermatoskopi-projektet som hon varit delaktig i. Där har man tagit fram en app som idag används på vårdcentraler för att ta bilder på hudförändringar. Förutom appen krävs en smartphone och ett tillhörande dermatoskop. Bilderna skickas sedan till experter som har stor erfarenhet av att bedöma om en hudförändring är farlig eller ofarlig. Efter att experten gjort en bedömning av bilderna kan patienten antingen remitteras vidare för fortsatt kontroll eller i bästa fall slippa fortsatt oro.

Utifrån sin egen erfarenhet poängterar Ann-Marie att forskningen har många bonuseffekter för den enskilda forskaren, såsom ett större kontaktnät av forskare nationellt och internationellt, en både djupare och bredare kunskap inom fler områden än det man själv har specialiserat sig på, man blir bättre på att själv bedöma andras forskning och att det är fantastiskt roligt att forska.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus. Förutom att vara göteborgarnas egna sjukhus är man också regionens specialistsjukhus och man tar också emot patienter från hela landet för att utföra vissa avancerade specialistbehandlingar- en del av dessa ingår i rikssjukvårdsuppdragen som man har fått. Fysiskt befinner man sig oerhört nära både Göteborgs Universitet med Sahlgrenska Akademin och Chalmers Tekniska Högskola- som båda bedriver forskning i världsklass. Vi har också nära till internationella företag, exempelvis nämner Ann-Marie forskningsintensiva Astra Zeneca och SCA i Mölndal. Tillsammans med tillgången till den senaste teknologin i nyinvigda Bild- och interventionscentrum (BoIC) med regionens första cyklotron och radiofarmakatillverkning finns idag väldigt goda förutsättningar för att vi ska kunna få ut forskning i vården snabbt.

Nya akademiska titlar för sjukvårdspersonal en efterlängtad morot

KarinAhlbergDet som krävs för att det ska bli verklighet är ju sjukhusmedarbetare som vill forska kliniskt. Sjukhuset har länge velat underlätta för medarbetare med doktorsexamen att göra karriär, eftersom brist på karriärmöjligheter gör att de söker jobb utanför sjukhuset. Nu har Sahlgrenska Universitetssjukhuset som första universitetssjukhus i landet utarbetat en ny modell för sjuksköterskors akademiska utveckling. Genom det hoppas man att forskare ska stanna så att deras forskning kommer sjukhuset tillgodo.

Karin Ahlberg, docent vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa på Sahlgrenska Akademin, sjuksköterska vid den radiologiska verksamheten och en av de som arbetat med att ta fram den nya modellen beskrev under sitt föredrag hur den ser ut.

De nya karriärvägarna omfattar, förutom Vårdförbundets professioner, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, audionomer, logopeder, dietister, psykologer och socionomer. För att komma ifråga för de nya titlarna krävs, förutom en doktorsexamen inom ett vårdvetenskapligt område, minst sex års klinisk tjänstgöring, pedagogisk universitetsutbildning och att man är kliniskt verksam. Med utnämningen följer också en löneförhöjning och tillsättningen kommer att ske på samma vis som för överläkarna.

Behovet av en akademisk vidareutbildning för vårdyrken förklarar Karin med att man måste säkra tillgången på kompetenta lärare och handledare för att vara säker på att nästa generation vårdpersonal kan utbildas. Utöver det finns också behov av kompetenshöjning av redan yrkesverksamma, samt av specialister med fördjupad kunskap inom olika ämnen för att kunna utveckla och kvalitetssäkra vården. En utmaning som även Ann-Marie nämnde och som man måste lösa är att det dagliga arbetet kräver verksamhetens alla resurser och man tycker sig inte ha tid att lära upp studenter, vidareutbilda befintlig personal eller bevilja forskningstid för medarbetare.

Karin påpekar att Hälso- och sjukvården har ett lagstadgat krav att bedriva forskning inom sin verksamhet. Det övergripande målet ska vara att lösa ett ohälsoproblem eller att identifiera faktorer som leder till förbättrad hälsa. Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. De vårdmetoder ska användas som bäst främjar patienternas hälsa och livskvalitet och som en följd därav innebär att över- och under-behandling minimeras. Forskning ska se till att vårdmetoderna utvecklas och förbättras. När forskaren också arbetar kliniskt kan de nya resultaten implementeras mycket snabbare och komma patienten till nytta.

Pengar till forskning

ReidarOvanpå de utmaningar som Ann-Marie och Karin Ahlberg pratade om tillkommer förstås finansieringsfrågan. Detta var något som såväl Henrik Mindedal från MedTech West, Reidar Gårdebäck, programansvarig för Medtech4Health, och Swedish Medtechs vVD Petrus Laestadius pratade om under dagen. Medtech4Health arbetar med målet mer hälsa för pengarna genom förbättringar för patienter och effektivare hälso- och sjukvård genom att samla aktörer inom vård och omsorg, industri samt akademi. Med fokus på patienten stödjer Medtech4Health initiativ och projekt inom näringsliv, hälso- och sjukvård och akademin där flera av dessa aktörer ingår. Det gör man genom bland annat utlysningar och utbildningar som vi på MedTech West sprider information om. För att inte missa det kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev. Maila ditt namn, din emailadress samt var du är anställd till helene.lindstrom@medtechwest.se!

Missa inte den senaste utlysningen från Medtech4Health>>

 
Läs Medtech4Healths artikel om dagen>>

Share this:
facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedin
  • Visiting address

    MedTech West
    Röda stråket 10B - "MedTech West house"
    Sahlgrenska University Hospital
    413 45 Göteborg


    Get in Touch

    Henrik Mindedal
    Director of Medtech West
    henrik.mindedal@medtechwest.se

  • Founders




    Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen.