Kommunikation mellan IT-system avgörande för strokedrabbade

Bengt Arne SjöqvistStroke är en folksjukdom som drabbar cirka 25 000 personer i Sverige. Ungefär 20 % av de drabbade avlider och runt en tredjedel blir funktionellt beroende, vilket innebär att de behöver hjälp av någon annan person för basala saker som att gå på toaletten och liknande, alternativt vårdas i särskilt boende. Runt 50 % bedöms som ”funktionellt oberoende” men merparten av dessa har livslånga ”lättare” neurologiska funktionsstörningar, framför allt nedsatt intellektuell förmåga. Stroke är också den mest kostsamma somatiska sjukdomen i Sverige eftersom den leder till fler vårddagar än någon annan kroppslig sjukdom. Kostnaden har beräknats till runt 19 miljarder kronor årligen. Även om stroke drabbar flest äldre ökar sjukdomen hos yngre- särskilt bland kvinnor.

Vid en akut stroke är tiden till korrekt behandling avgörande för utfallet och den prehospitala bedömningen måste göras redan i ambulansen för att man ska kunna besluta om vilken vård som är bäst i det enskilda fallet. För att kunna fatta dessa avgörande beslut med hög precision är ICT-(informations- och kommunikationsteknik)-lösningar oerhört viktiga. Det kräver att alla inblandade ICT-system kan kommunicera och förstå varandra. Projektet PrehospIT-stroke adresserar denna problematik med stroke som första tillämpningsfall.

Nyligen genomfördes i projektet fullskaliga simuleringar av en komplett ICT-stödd akut prehospital strokevårdkedja där det också fanns möjlighet till distanskonsultation med stroke-expert. Syftet var att dels verifiera hur systemen kunde utbyta information som stödde vårdprocessen och dels studera hur ambulanspersonalen arbetade och kommunicerade med denna typ av stöd. Under två veckors tid i slutet av oktober genomförde man simuleringarna vid ambulanssjukvården i Skövde. Elva team från olika ambulansorganisationer fick testa att använda mobilt ICT-stöd och expertkonsultation på två olika typer av patientfall. Alla delar av försöken registrerades med video.

Vi frågar Bengt Arne Sjöqvist, Chalmers och MedTech West, som är projektledare och Programansvarig på Prehospital ICT Arena på Lindholmen Science Park, vilka fördelar simuleringar har i jämförelse med försök i verklig vårdmiljö med patienter.

– Frågor runt patientsäkerhet, etik, vårdpåverkan etcetera hanteras enkelt, och försök kan genomföras på kortare tid, mer väldefinierade och till lägre kostnad, säger Bengt Arne. Möjligheter till analys och uppföljning, inklusive filmning, blir också bättre och dessutom kan filmerna användas i utbildning. Det gör det också enklare för företag att medverka i tester och utvärderingar eftersom de slipper resurskrävande- och därmed ofta kostsamt- CE-märkningsarbete kopplat till försöken.

Varför valde ni stroke som första tillämpning?

– Arbetet kring semantisk och teknisk interoperabilitet såväl som simuleringsförsöken är pionjärarbete och resultaten ska genom PICTA vara tillgängliga för alla aktörer. Vi vill med PrehospIT och PICTA skapa bättre förutsättningar för effektivare användning av ICT inom den prehospitala sjukvården generellt. Bättre ICT-lösningar bidrar till snabbare processer och rätt vårdbeslut för den enskilde patienten. Stroke är då ett bra och viktigt exempel där snabb och rätt behandling är lika viktig som vid en akut hjärtinfarkt, säger Bengt Arne Sjöqvist.

Vad händer nu?

– Nu ska allt material analyseras och utvärderas tillsammans med våra partners vid Högskolan i Borås, Magnus Hagiwara och Hanna Maurin, säger Bengt Arne. Sedan ska vi tillsammans via olika kanaler föra ut budskapen kring vad vi gjort för interoperabilitet såväl som utvärdering med hjälp av simulering.

Läs mer om projektet och se filmen>>
Öppna delresultat fas 1>>