En del ‘neurotypiska’ individer kan vara särskilt känsliga för till exempel höga ljud, starkt ljus eller rörliga bilder, men sådan sensorisk känslighet är mer vanlig hos människor med autismspektrumstörningar (ASD). Den här studien visar att MEG kan användas för att förutsäga en förhöjd sensorisk känslighet hos både ‘neurotypiska’ individer och individer med ASD.
De nya fynden i denna studie ger ytterligare förhoppning om att MEG i framtiden kan användas för att upptäcka obalanser i ”gas- och bromssystemet” vid ASD och andra neurologiska störningar, och i förlängningen även användas vid neuropsykiatriska utredningar. Tidigare studier har visat att ”gas- och bromssystemets” förhållande kan manipuleras med hjälp av mediciner, och framtida studier kommer undersöka närmare om detta symtom kan komma att behandlas farmakologiskt.
Hur hjärnans ”gas- och bromssystem” fungerar är något som vi behöver veta mycket mer om när det kommer till både diagnostisering av och behandling mot många sjukdomar, exempelvis epilepsi och autismspektrumstörningar. Många av de läkemedel och andra behandlingar som ges har inte önskad effekt på alla patienter, och kan också ge biverkningar. Därför letar forskare efter nya metoder för att kunna mäta den neurala aktiviteten i hjärnan och i framtiden kunna ställa säkrare diagnoser, men också kunna mäta effekten av både läkemedel och andra behandlingar.
Övriga författare är Tatiana Stroganova, Justin F. Schneiderman, Sebastian Lundström, Bushra Riaz, Darko Sarovic, Olga V. Sysoeva, Georg Brant, Christopher Gillberg, and Nouchine Hadjikhani.
Artikeln kan läsas här>>
Läs om den tidigare studien>>
Text: Helene Lindström
Bild: Elena Orekhovas egen
