Lungsjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen med fler än fem miljoner dödsfall årligen. Bland de mest frekvent förekommande lungsjukdomarna återfinns bland andra KOL, astma, lungcancer och tuberkulos – inom enbart dessa sjukdomar finns idag cirka en miljard sjuka patienter.
Ett känt problem med lungsjukdomar, som till exempel KOL, är att sjukdomstillståndet ofta inleds med förändringar i de små luftvägarna, men att det inte finns kvantitativa eller icke-invasiva metoder för att studera dessa förändringar. Detsamma gäller diagnostik av svårare former av astma som drabbar de små luftvägarna. Traditionella diagnostiska metoder som röntgen eller tester av lungfunktion ger begränsad information, vilket gör det svårt att fastställa exakt vilken sjukdom patienten lider av i ett tidigt skede.
Forskningen idag inriktas därför alltmer på att söka specifika biomarkörer för olika sjukdomstillstånd. Biomarkörer är ämnen, till exempel proteiner, som kan användas som objektiva indikationer på medicinska tillstånd – till skillnad från symtom som patienterna själva kan uppfatta. De metoder som hittills använts är ofta inte tillräckligt specifika och tillförlitliga, eller så är de alldeles för dyra och farliga för patienten för att de ska kunna användas för rutinundersökningar.
