RETTS- ett inom akutvården välbeprövat beslutsstödssystem med många nya användningsområden

predicare_cropped1De flesta som arbetar inom vården är väl bekanta med Predicares produkt RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System). Systemet (www.rettsonline.com) används på så gott som alla akutmottagningar och i alla ambulanser i Sverige, på mer än hälften av Norges akutmottagningar och i Nepal. RETTS, som startade som ett forskningsprojekt, började användas 2005 på Akut- och Olycksfallsmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Predicares grundare, Bengt Widgren, internmedicinläkare och docent, arbetade under ett antal år som verksamhetschef för Akut- och Olycksfallsmottagningen. Där såg han ett stort behov av att hitta de patienter som är i behov av akutsjukvård direkt, men också av att kunna skilja ut de patienter som av medicinska skäl kan vänta på vård. RETTS togs då fram för att studera om man med ett systematiskt och standardiserat arbetssätt som fokuserade på objektiva och subjektiva variabler kunde öka sensitiviteten och därigenom säkerheten för patienten.

Bakom RETTS ligger Göteborgsföretaget Predicare, där Bengt Widgren är medicinskt ansvarig. I de nya lokalerna på Sahlgrenska Science Park arbetar också VD Håkan Jidéus, IT-ansvarig Daniel Malm och kundutvecklare Marcus Blidkvist. Under 2016 fick Predicare delfinansiering från det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health, som MedTech West är västsvensk representant för, och var därför ett av de sex företag som presenterade sitt projekt när vi tidigare i år arrangerade Medtech4Health-dagen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.


– RETTS är ett beslutsstödsystem som följer varje patient från det att den kommer in på akuten eller i ambulansen genom hela akutvårdskedjan, säger Bengt Widgren. Genom att samla in vitala parametrar, som andningsfrekvens, syresättning, hjärtfrekvens, puls, blodtryck och feber, och lägga ihop dessa med patientens beskrivning av sina symtom samt läkarnas medicinska bedömning föreslår RETTS med hjälp av avancerade algoritmer nästa steg i processen. RETTS gör att de individuella skillnaderna mellan beslut som tas av olika befattningshavare inom akutsjukvården minskar. Det leder till ökad trygghet för patienterna, men är också ett stöd för vårdpersonalen, och besluten blir både säkrare och snabbare.

Även om RETTS redan finns på 95% av alla akutvårdsmottagningar och i alla ambulanser i Sverige så är den internationella marknaden nästan obegränsad. Det finns också många nya marknader som bygger på i stort sett samma algoritmer, men Predicares resurser sätter gränserna. Utveckling av kärnprodukten RETTS sker kontinuerligt i det nordiska nätverk som arbetar med kommande versioner av RETTS.

– Här på Predicare råder definitivt ingen brist på spännande framtidsplaner, säger Håkan Jidéus. Vi arbetar just nu med lanseringen av RETTS Plus, en ny interaktiv RETTS- applikation, och ett annat område är RETTS-T för traumalarm. I RETTS finns flera olika produkter som växer fram. Vi har snarast problem med att välja ut vilken RETTS-produkt vi ska lägga våra resurser på härnäst. Just nu lanserar vi RETTS Nära som till en början kommer att implementeras inom en region.

RETTS Nära är en förenklad version som riktar sig till Närsjukvården, där det också finns ett stort behov av att förbättra bedömning och prioritering av patienter som endera söker akut eller på annat sätt kontaktar sin vårdcentral med önskemål om direkt vård.

– Eftersom vår produktflora och våra produkter utvecklas kontinuerligt för att på bästa sätt uppfylla användarnas behov är det viktigt för oss att våra kunder är engagerade i utvecklingen. Detta sker exempelvis under Nordiska RETTS mötet, i vårt advisory board, i olika användarmöten och workshops, säger Daniel Malm, IT-ansvarig på Predicare.

FAKTA OM RETTS:
När RETTS infördes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset döpte man om systemet till METTS-A, eftersom man trodde att RETTS kunde förväxlas med Rett syndrom. Senare togs dock namnet RETTS tillbaka. I RETTS ingår retts-p, som är avsedd för pediatrisk akutsjukvård.

I RETTS finns ett sammanhållet system med algoritmer från 0-99 för somatisk och psykiatrisk vuxenvård och 101-160 till pediatrisk akutsjukvård. Algoritmerna har successivt utformats och uppdaterats i nära samarbete med användare i Sverige och på senare år även i Norge. Av kvalitets- och säkerhetsskäl kan användare inte själva ändra i RETTS, utan uppdateringar och tillägg tas fram tillsammans i det nationella rådet.

I RETTS finns fem processnivåer: Blå, grön, gul, orange och röd- i stigande prioritets- och allvarlighetsgrad uttryckt som risk för död och/eller behov av akutsjukvård direkt eller inom rimlig tid. RETTS anger också på vilket sätt patienten ska handläggas i akutprocessen när det gäller monitorering av de vitala parametrarna ABCDE (Airways, Breathing, Circulation, Disability (vakenhet), Environment/ Exposure (kroppstemperatur)) och också hur uppsikt av vårdpersonal ska fördelas. RETTS anger också vilka blodprover och andra prover som rekommenderas som ett komplement till beslutsstödet. RETTS prioriteringsgrader indelas i två aktivitetsnivåer, baserat på hur man ska fördela och disponera den medicinska kapaciteten på akutmottagningen, som avser inom vilken tid patienten bör bedömas och handläggas av läkare. De två aktivitetsnivåerna är akutsjukvård direkt eller kan vänta utan medicinsk risk. När det gäller kapacitet och tillgänglig kompetens inom akutsjukvårdkedjan är det alltid huvudmannen för organisationen som har ansvar att styra och fördela resurser för att de medicinska kvalitetsmålen ska uppfyllas.

Beslutsstödet bygger på en kombination av algoritmer, där VP (de objektiva vitalparametrarna) utgör en del och ESS-algoritmen (ESS = Emergency Symptoms and Signs) den andra delen. Tillsammans ger de ett beslutsunderlag för den fortsatta akutprocessen. Varje prioritetsnivå är också kopplad till en standardiserad åtgärdsplan, oavsett sökorsak, disciplin eller den aktuella tillgången till resurser. Utfallet i RETTS prioritet är en rekommendation som varje verksamhet måste ställa mot sin tillgängliga kapacitet och förmåga.

Det som skiljer RETTS från andra triagesystem är att RETTS har en inbyggd logistik och rutin som både startar och styr akutprocessen, men också att man med RETTS standardiserar det initiala omhändertagandet så att alla patienter oavsett sökorsak blir undersökta och dokumenterade på ett sätt som minskar den interindividuella variationen i handläggningen. Tidigare var klinisk undersökning av VP mer slumpmässig. Studier har bekräftat att vitalparametrar är det viktigaste ingångsvärdet när man använder ett beslutsstöd och att delar av VP har ett mycket starkt prediktivt värde för både behovet av sjukhusvård, vårdnivå och mortaliteten. Studier har också visat att ungefär en fjärdedel av de patienter som kommer gående in på akutmottagningar uppfyller kriterierna för röd prioritet. Om man då inte har en logistik som ser till att patienter får ett standardiserat och omedelbart omhändertagande finns alltid en risk att man kommer att missa patienter med potentiella livshot. I RETTS finns också rutiner för hur omprioritering ska ske och vem som har ansvaret för att omprioritera. När RETTS har gett en rekommendation om prioritetsnivån får man också en rekommendation om vilka blodprover och andra analyser som ska göras inför läkarbedömningen. Ju högre prioritet, desto bredare provtagning rekommenderas enligt en särskild algoritm.

I RETTS mäts alltid ABCDE på alla patienter oavsett sökorsak. Dessutom ligger det med en enkel omvårdnadsalgoritm som ska användas för att identifiera de patienter som saknar de enklaste formerna av autonomi, till exempel förmåga att gå/stå, gå på toaletten själv, äta själv, orientera sig i tid, rum och person. Ju fler av dessa funktionsbortfall patienten har, desto mindre är möjligheten att den kan återgå till eget boende direkt från akutvården. RETTS pekar ut ett behov av att starta vårdplanering för att se till den fortsatta omvårdnad som patienten kommer att behöva efter att den skrivs ut från akutvården, men också ett behov av särskild tillsyn redan på akutvårdsmottagningen.

Idag finns ingen gemensam nationell akutjournal, vilket har gjort att RETTS i flera landsting fortfarande baseras på en pappersjournal. Inom det nordiska RETTS-användarnätverket är man överens om behovet av en gemensam akutjournal och eftersom i princip hela Sverige använder RETTS idag är lösningen inte långt borta när beslutet väl tas.


På bilden från vänster: Bengt Widgren, Daniel Malm, Marcus Blidkvist, Håkan Jidéus
Text & bild: Helene Lindström